En sak som jag nästan alltid måste ha för att känna mig okej är schysta skor! Det är ju igentligen hur töntigt som helst men så har det iaf blivit dom senaste åren... Det var inte alls länge sedan som jag hittade ett par sunkiga jumpaskor i skogen. Dom var halvt ur funktion, men det sket väl jag i! Fula som smör var dom också. När dom inte fungerade längre köpte jag ett par skejtskor, då funkade det också att ha ful-skor, för dom är rätt så fula. Sen nångång, kanske ett år senare, så köpte jag ett par redigt snygga skor och där sprack det tror jag... Snygg skorna gick väl sönder och så var jag tillbaka på ruta ett med muppskor och kände mig helt av banan, ful, störd, konstig och det ända jag gjorde dom månaderna, jag hade på mig ful-skorna, var att titta på andras skor! Jag vet, helt efterblivet, men va fan!
Nu då? Jo nu har jag väl rätt så okej skor, antar jag. Det värsta är ju att snygga skor, enligt mig själv, är fett med dyra. Därför gäller det ju att hitta ett par som man trivs med i typ ett år eller två.
Jag vet! Jag vet! Jag vet! I-LANDS PROBLEM! Men jag hade ändå inge vettigt att skriv i den här piss-bloggen... Jag hatar shopping och konsumtion. Jag hatar också fula skor, haha. Men skorna på bilden är iaf ett spara-ihop-pengar-projekt. Dom ser ju rätt så coola ut.
Usch... Denna utseendefixering...
